Sanna Fröberg

 

Tänkte att jag skulle göra en presentation och berätta lite om min fina prins på 4 ben.

Elini heter han och är ett Svenskt halvblod e: Magini ue: Dragon

Köpte honom som 3 åring och det var väl inte alls planerat egentligen att jag skulle köpa en unghäst, utan vad vi letade efter då var en D-ponny som jag skulle kunna klättra i klasserna med. Hade dessutom gått från c-ponny så att köpa en storhäst fanns inte ens på kartan. Men så blev det, fuxen med 3 vita strumpor blev min och han var helt fantastiskt snäll när han var 3-4 , gjorde allt som han skulle och utvecklades fortare än många andra. Åldern 4-5 kom han in i trotsåldern som många andra gör och var helt GALEN, okej kanske inte så galen men han var väldigt speciell. Dom säger att hästar efter Magini har ett skarpt psyke.. Och ja.. Det har han.. Men efter ett tag så tänkte vi det att nej, det måste va nått fel. Han kan inte hålla på så här för att han är skarp i psyket, eller för att han är ''vinterpigg'' som endel hästar kan vara. Och visst var det så, han hade problem med ena bakbenet. Allt fortsatte att rulla på bra, inte jätte bra  det var alltid lite traggligt men det var inge problem med benet iallfall. Sen nu i somras kom det tillbaka igen och vi åkte in och fick bedömningen att det finns inga fel på den här hästen. Det var inte benet som var orsaken till att han hållde på som han gjorde. Och den bedömningen var så jäkla skön, för när man sitter på hästryggen VARJE dag och hela tiden letar fel så blir man helt rubbad i huvet. Jag kunde inte göra ett enda pass ordentligt för jag var hela tiden rädd att han kanske skulle få ont eller att han gjorde sådär i galoppen kanske berodde på att han har ont i det benet osvosv. Att få bedömningen ''Det finns inga fel'' var precis det jag behövde för att gå vidare. Gå vidare och komma igång och rida på riktigt. Nu är han finare än någonsin, visst ibland får han bakslag och är väldigt jobbig men vem får inte bakslag? Och vem har sagt att rida unghäst är lätt? Jag har lärt mig så mycket och jag ångrar inte en sekund att jag valde honom. Oj vad  klyschigt det där lät haha, men det är sant! Jag har fått kämpa för att ens få en ridbar häst , att ta sig igenom ett vanligt dressyrpass hemma i paddocken på 40 min som är enkelt för en annan har varit en utmaning med han. Men han är så fin nu och jag är så glad över att det äntligen börjar funka.